Fjällgårds historia

Posted on

Sundmans Fjällgård – tidigare Änge Sameskola

Änge sameskola grundades 1885 och var öppet i 100 år till 1985, Änge Sameskola grundades av missionsvänner i Stockholm kallade Sällskapet Lappska Missionens vänner som köpte gården för 6 000 kr och reparerade det för 3 500 kr. Gamla gården Änge var från början både skollokal, internat och bostad åt lärare samt personal. Byggnaden var bara en våning till skillnad från två våningar med källare som det är idag. Barnen bodde i två rum, i det ena rummet bodde pojkarna och i det andra flickorna. Sängarna var små träsängar som såg ut som lådor med lock, på dagarna stängdes locken och sängarna blev till sittplatser under undervisningen. Fram till 1930-talet fanns det inget vatten indraget på Fjällgård utan barnen fick hjälpas åt att gå och hämta vatten från Slagsån som ligger 800 meter bort. Vid gården fanns en ladugård eftersom Änge Sameskola försökte så mycket det gick att vara självförsörjande. Men 1930 gjordes omfattande renoveringar av byggnaden, vatten drogs in och byggnaden höjdes och det byggdes även ett särskilt skolhus samt en lärarbostad. Änge Sameskola invigdes igen av 1931 av kronprins Gustaf Adolf och hans maka.

 

Änge Sameskola låg långt hemifrån för de flesta av samebarnen och många längtade efter sina föräldrar och att sommaren skulle komma så de fick vara på fjället och hjälpa till med renskötseln. Under skolperioden var det viktigt att värna om samernas historia, barnen fick därför alltid klä sig i samedräkt och lära sig samiskt hantverk, flickorna lärde sig att sy för missionsarbetarna ville att de skulle kunna sy sina egna kläder. Men vikten av att samerna skulle få en lika bra utbildning som svenska barn blev allt viktigare.  Nomadskoleinspektör Carl Axel Calleberg förstod tidigt vikten av utbildning för samerna och sa följande “Jag vågar det bestämda påståendet att kunskap inte förstör lapparna och nomadlivet, utan den bygger upp och höjer det lapska folket och skapar ansvar samt tar bort mindervärdskänslor.”

Barnen på Änge kom från olika ställen i landet och även fast de var långt bort från sina föräldrar var det roligt och spännande att lära känna alla nya vänner. Många av barnen som hade det sämre ställt hemma fick nu äta varm mat varje dag och somna mätta. Men inte alla hade det lätt, lärarna var ofta väldigt stränga och många av barnen trivdes så där i Änge, Märtha Johansson har berättat följande historia om sin tid på Änge “En pojke fick gå till skogen och skära ris för att få stryk. Men riset var för litet, så han fick gå tillbaka efter större ris. Han gömde sig sedan men blev hittad och inburen till matsalen i öronen.”

Så här såg dagordningen ut vid Änge Sameskola

7.00 Uppstigning, påklädning, tvättning, tandborstning, bäddning.
7.45 Morgonmål, rast, färd till skolan
8.20 Skolarbetet börjar
10.15 Frukostrast en timme
2.15 Middag och därpå hushållsarbete, varvid flickorna diska och städa, gossarna hugga och bära ved, hämta vatten m.m. ; sedan arbetet fullgjorts rast
4.00 Läxläsning
4.45 Rast och intagning av kaffe, te eller choklad
5.15 Läxläsning
6.00 Ledighet, å vilken barnen dels få fullgöra egna angelägenheter såsom läsning av böcker ur lärjungebiblioteket, tidningsläsning, brevskrivning, slöjd m.m., dels få ägna sig åt sång, lekar, sport och dylikt; härvid skola föreståndarinna, hushållerska, lärare och biträde i görligaste mån tillse, leda och uppmuntra barnen
7.00 Repetition av läxor
7.30 Kvällsmål, därefter rast
8.30 Aftonbön, om möjligt på lappska; – tystnad

Jämväl under söndag och helgdagar följes en motsvarande dagordning. Varannan söndag besöka barnen om möjligt gudstjänst i kyrkan eller söndagsskola. Ibland kan gudstjänst i radio åhöras istället för besök i församlingens kyrka, vilket kan vara lämpligt vid kall och dålig väderlek.
Barnen skall vara snygga och välvårdade. Noggrann övervakning av barnen skall alltid ske.
Skellefteå den 19 november 1941 C. Axel Calleberg. D

Många var de som ansåg att Änge Sameskola låg vackert, i fina Undersåkersdalen med utsikt mot Indalsälven. Allt eftersom åren gick blev det fler och fler samer i Änge och Fjällgård byggdes, som var samernas ålderdomshem och sjukstuga. De barn som hade sin farmor eller farfar på Fjällgård kunde varje dag springa dit och hälsa på, självklart var det även många barn som gjorde hyss mot gamlingarna, som att gömma sig under utedasset och peta de äldre med pinnar när de satte sig ner. Vid nyår var det varje år en stor mässa i Änge dit de kom mängder med folk. Barnen på Änge fick inte gå utanför stängslet som var runt hela gården, många kände sig instängda så på helgerna försökte de vara ute så mycket som möjligt och gick ofta till Ristafallet.

Maten vid Änge Sameskola var bestämd sen innan och såg ut som följande:

Morgonmål alla vardagar: Havrevälling, kokt på mjölk; smör och bröd
Frukost alla vardagar:
måndag: Sill och potatis
tisdag: Filmjölk
onsdag: Fläskpannkaka
torsdag: Filmjölk
fredag: Salt fisk med potatis
till alla frukostar serveras smör, bröd och mjölk
Middag alla vardagar:
måndag: Blodpannkaka eller palt med fläsksås
tisdag: Bruna bönor med fläsk eller stuvade makaroner med fläsk
onsdag: Köttvälling med potatis och risgryn eller köttvälling avredd med vetemjöl
torsdag: Ärtsoppa med fläsk
fredag: Köttsoppa med klimp eller köttsoppa med potatis och morötter
lördag: Fruktsoppa med smör och bröd
till alla middagar utom lördagsmiddagen serveras endast bröd
Kvällsmål alla vardagar: Ena kvällen havregrynsgröt och andra kvällen rågmjölsgröt med mjölk
Sön- och helgdagar:
Frukost: Risgrynsvälling kokt på mjölk; smör och bröd
Mellanmål: Kaffe eller te med vetebröd
Middag: Kött, potatis, buljong och bröd
Kvällsmål: Choklad med smör och bröd eller gröt och mjölk
Färsk fisk kan utnyttjas istället för salt fisk och sill, då så kan ske. Pannkaka med bärmos må ibland utnyttjas som frukostmål. Till middag kan ibland givas blodpalt med renfett eller stekt lever med potatis. Råa morötter må också förekomma liksom annan
råkost. Skellefteå 18 november 1941. C. Axel Calleberg

Maten var oftast god även om många av barnen tyckte den smakade annorlunda och många var de som längtade efter renkött hemifrån, barnen var tvungna att äta upp all mat på tallriken. Förutom stränga lärare så var det även väldigt mycket bråk med böndernas barn i byn, ofta stod de utanför staket och ropade hemskheter till samebarnen och det blev flera slagsmål under åren. I Änge Sameskola gick barnen från årskurs 1 till 6, 1988 stängdes sameskolan och barnen fick gå i de vanliga skolorna i sina byar.